Martin Erik Linge

Vad jag bryr mig om nu
är att du kommer nära mig
även om det är försent att älska dig
Vad jag bryr mig om nu
är att från samma säng
lyssna till samma regn

Vad jag bryr mig om nu
är att få ut dig ur skallen
är att aldrig ge hela hjärtat för kärlek igen
den tar slut från kyss till kyss
Vad jag bryr mig om nu
är att aldrig ge hjärtat rakt ut


Vad jag bryr mig om nu
är att du ligger vaken
i morgontimmen när regnet slår mot fönstret
och det låter som om det går på dig
Vad jag bryr mig om nu
är att du då ser det
hur smutsigt livet blivit

Och vad jag bryr mig om nu
är att se din blick så sårad
när alla löften klingar falskt
nästa gång du lovar någon allt
Vad jag bryr mig om nu
i dina armar om mig
även om jag vet att jag måste glömma dig


Vad jag bryr mig om är att se dig gråta
för jag har gråtit
och du ringde aldrig
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig om är att se som i slowmotion
när du går sönder inuti
så som jag gjorde nyss
Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaka till dig

Vad jag bryr mig om
är att höra dig andas
veta att du är nära
förlåt, nu slutar jag

Vad jag bryr mig om är att du kallar på mig
även om inte kommer tillbaks till dig

säg nånting
säg nånting

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig
även om jag inte kommer tillbaks till dig

Vad jag bryr mig är att du kallar på mig

Det var väl dags att lägga ut lite egen poesi också. Tänkte börja lite lungt med något som har glimten i ögat och inte är direkt jätteseriöst så får vi se vad jag publicerar här i framtiden. Vissa saker är nog för personliga för en blogg. Kommentera gärna ;)

Martin Linge - Killar gråter inte 
 

Vi killar, vi gråter aldrig

vi stänger in oss i en borg.

Vi sågar lite med motorsåg

och begraver våran' sorg

Killar har inga känslor,

killar tänker bara på bröst.

Killar kan inte bli ledsna

och behöver aldrig tröst

Nej vi killar tjuter inte:

"Nej! I alla fall inte över nå'jävla kjoltyg!!"

Nej, vi killar, vi gråter inte:

(Vi storbölar i smyg)

Det var Elsa som tipsade mig om den här dikten för några år sedan och jag måste säga att det är något utav det bästa jag har läst. Dikten heter "The Sunlight on the Garden" och är skriven av den brittiska poeten Louis MacNeice. Läs och håll till godo! Lägg märke till hur sista ordet på rad ett och tre i varje vers rimmar med första ordet på den rad som kommer efter. Jag har försökt att skriva på detta sätt själv och det är fruktansvärt svårt.

Louis MacNeice - The Sunlight on the Garden

The sunlight on the garden 
hardens and grows cold. 
We cannot cage the minute 
within its nets of gold. 
When all is told, 
we cannot beg for pardon. 
 









Our freedom as free lances 
advances towards its end; 
the earth compels, upon it 
sonnets and birds descend; 
and soon, my friend, 
we shall have no time for dances.

  














The sky was good for flying 
defying the church bells 
and every evil iron 
siren and what it tells: 
the earth compels, 
we are dying, Egypt, dying.
  










And not expecting pardon, 
hardened in heart anew, 
but glad to have sat under 
thunder and rain with you, 
and grateful too, 
for sunlight on the garden.